Egypten

Så där! Så har man fått mat i magen idag också. Måste dock säga att det är ett himla jobb att göra egen pasta. OK, degen är inte speciellt jobbig men formandet av de små pastabitarna.... Lieber Gott, wie anstrengend!

Igår lovade jag ju att jag skulle ladda upp ett par Egyptenbilder. Vi var ju i slutet av november i Marsa-Alam som bjöd på fantastiska bad och korallrev men inte så mycket mer. Det var första gången som jag åkte på charterresa och det var helt OK. Hotellet var fint, stranden låg direkt utanför dörren, solen var varm och vattnet skönt (26 grader...). Man fick helt enkelt stå ut med de skrikiga italienska gästerna och matbufféen där allt smakade likadant (d.v.s. knappt något alls...). Blev dock lite besviken på baren. I priset var all inclusive, alltså även drinkar. Barpersonalen verkar ha bestått av fromma muslimer som inte själva dricker alkohol och inte har en susning om hur en drink ska smaka. Blasket var helt odrickbart, vilket dock inte hindrade ett finskt, äldre par som verkade uppskatta att få stora cocktailglas till bredden fyllda med whiskey....Som ni ser nedan så lyckades jag även utan drinkar se ordentligt dragen ut....

Nåväl....nu var vi ju inte främst vid Röda Havet för att dricka alkohol utan för att bada. En tidig mordon packade vi oss dock in i en buss för att kolla in Konungarnas Dal och Karnaktemplet i Luxor. Fyra timmar skulle bussresan genom öknen ta. Vad man inte berättade var att vi innan dess skulle kuska runt i trakten och under två timmar hämta upp andra resenärer. Men men, det var mödan värt. Vi hade en superkul guide (Raoul) som nästan skrattade sönder sin egen hals åt sina egna skämt. Vi andra i bussen skrattade till en början lite artigt åt hans skämt för att sedan gapflabba, men då snarare åt Raouls garvande än åt hans vitsar som faktiskt var lite kryptiska. Raouls tyska var inte den bästa men han gjorde ju sitt bästa för att underhålla oss...

Längs vägen fick vi se en tant som satt utmed vägkanten mitt ute i ingenstans i öknen tillsammans med sin dromedar, fattiga byar, åsnor på pickupflak,på hustak, i sophögar och i trädgårdar, utbrända minibussar och vägkontroller med sovande poliser med AK4:or i famnen. Lönen för mödan var de fantastiska anläggningarna vid Luxor vid Nilen. Vi kolalde in den kvinnliga farao Hatschepsuts gravtempel, Konungarnas Dal och så det imponerande Karnaktemplet, som faktiskt är världens största antika tempel. Även här hade vi en kul guide som berättade att han minsann var barnbarnsbarn eller så till farao Ramses...

Kan helt klart rekommendera Egypten om man vill ha lite sol i höstmörkret. Mer än en vecka bland de italienska turisterna och den überstöriga underhållningstruppen på Hotel Solaya i Marsa-Alam är nog inget för den med klena nerver. Då är det nog bättre att satsa på en veckas Nilkryssning!

Nyss ringde vår kompis Karin som är läkare. Hon har jobbat och räddat liv och det ger tydligen aptit, för hon ville ha mat. Vad gör vi då? Jo, givetvis fixar vi pasta och tomatsås för att rädda livhanken på läkarkåren. En lokal öl (Kölsch, här från bryggeriet Früh) verkar också vara det rätta för en slutkörd, halvt grönklädd kirurg...

Nej, nu ska jag prata lite med Karin och sedan stryka skjortor....Imorgon är det jobbdags igen. Eländes elände! Suck och stön! Ve och fasa!