Nu får jag minsann ta och skärpa mig! Jag missköter ju mitt bloggeri å det grövsta! Senaste inlägget är ifrån slutet av juli och nu har vi november. Typ. Nästan. Det är alltså som det har varit de senaste två månaderna - dvs höstlikt. Vi hade faktiskt solsken och lätt ljummen temperatur kvällen den 30 juli men det var nog allt vi fick av sommaren här vid Rhen. Nu skräder jag inte orden men det har varit en rent ut sagt för jävla usel sommar här och jag märker hur mitt psyke lider av det. Jag känner mig faktiskt helt blåst på sommaren. Grundlurad! Blev det inte mer än så i år? Sommaren inföll på en söndagskväll men sedan var det slut! Jag undrar hur många som kommer få depressioner p.g.a uteblivet solsken och överkonsumtion av regn...
Men men, vad ska man göra? Vi (och vår kompis Karin) har i alla fall bokat en liten helgresa till Budapest där vi ska trösta oss med paprika, termalbad och zigenarmusik. Jag har faktiskt varit i Budapest en gång i tiden och det ska bli trevligt att åka tillbaka. Minns i och för sig inte speciellt mycket av stan men det var skönt att bada i de varma termalbaden. Ja, jag minns dessutom att jag och min reskompis höll på att missa tåget hem till Zürich.
Ja, jag bodde i Zürich på den tiden och i dagarna har jag förbannat den dagen då jag sa upp mitt gamla bankkonto där. Jag har dessutom förbannat mig själv för att jag inte jobbade ihop en miljon schweizerfrancs under den tiden. Det hade suttit fint som snus nu då schweizerfrancen bara stiger och stiger i värde. När jag bodde där nere kostade en CHF cirka 6 svenska kronor. Nu är den värd cirka 9 spänn! Fatta vad man hade kunnat tjäna pengar om man hade haft några! Här i Tyskland är det inte riktigt lika lukrativt att jobba. 45% av lönen dras direkt till skatt, socialförsäkringar, arbetslöshetskassor, pension och till uppbyggnaden av det forna DDR. Men det är säkert en ära att få vara med om att bygga upp en gammal öststat. Jag kommer säkert att glädjas över det när jag på ålderns höst äter barkgröt p.g.a skral pension.
Jag sitter just nu i köket och iaktar hur Stefan kokar plommonmos och vinbärssylt. Jag vet inte riktigt vad som hänt men han kokar sylt och grejer vareviga dag. Själv är jag inte speciellt glad i plommonsylt och Co. Jag gillar att äta plommon som de är men diggar inte the German way, dvs plommon på kakor, tårtor, mackor och som fyllning i Gud vet vad (kalkon, stekar, skinkor o.s.v.). När det inte är plommon äter de körsbär i och på allt. Ja, och Nutella förstås vilket jag uppskattar mer...Men men, det doftar gott här i alla fall för han har dränkt plommonen i kanel.
Kanel förresten....man kanske borde baka lite kanelbullar till helgen?
Jag har förresten blivit serverad frukost den här veckan. Stefan har jobbat natt och har kommit hem i lagom tid för att fixa en fralla och en kopp kaffe till mig. WUNDERBAR! Själv skulle jag i ärlighetens namn aldrig komma på tanken att göra det. Imorgon är det nog slut med den lyxen för han är nu ledig och tänker nog inte stiga upp i gryningen för att göra frukost till mig.
Hrrm....till och med schlagertraditionen har kommit av sig. Men ha förtröstan, gott folk! Här kommer ett par riktigt glada rökare!
På 80-talet fanns det en regel som sa att den här sångerskan var tvungen att representera Danmark varannat år och att låtarna skulle vara glada och käcka. Frisyren borde dock varit förbjuden.
Enligt uppgift ska ett svenskt dansband ha gjort en cover på denna styggelse till låt. Käck är hon ju dock, holländska Sieneke. Mannen som krev låten låg dessutom bakom Smurfarnas största hits!
1990 ville Island hänga på dansbandståget och fick sin dittills bästa placering.
Precis innan landet föll sönder tog Jugoslavien hem bucklan med "Rock me". Efter en miljon sövande ballader gick de ut som sista land och väckte publiken med denna rökare.
